..and watch me burn??? But thats alright, because I like the way it hurts.
Som läkaren sa när jag pratade med honom,så funkar jag lite så att jag tror att jag mår bra när jag mår dåligt.
Men nu vill jag bara släppa alla dystra känslor och ta mig upp ur deppträsket.
Är så sjukt svårt då känslorna kommer ikapp en ibland..

Har jag egentligen upplevt äkta kärlek? Vet jag egentligen vad det är att älska??
Jag vill så gärna bli älskad! Men jag har så svårt att tro på det då ordet älska känns missbrukat.
Är det för lätt att säga till en annan människa..

Jag blir kluven av att få höra att jag är så älskad,att jag kommer betyda allt förevigt.Hade jag varit det hade jag inte suttit här ensam med ett brustet hjärta..forever and ever "my ass"
Jag har stängt ner så mycket av mina känslor,tankar på att vara lycklig med någon föralltid.
Har jag gjort mig beredd på kommande hjärtesorger,och intalat mig själv att inte bli allt för lycklig?

Alldeles för starka ord har sagts ,med helt fel sätt att visa det på. Im confused!

"What are words if you really don´t mean them when you say them?"

Jag vill öppna mig igen och släppa nån inpå livet!! Men tänk om det gör för ont?

Bara massa flum som behövde komma ut..